Årskrönikan skulle kunna vara så
kort som detta stycke och sammanfattas såhär: ”Efter ett
mediåkert 2012 då resultaten helt valde att utebliva så lyckades
vi under några tillfällen 2013 påvisa lite fart och några bra
placeringar.” Men detta hade varit tråkigt om krönikan vore slut
redan nu så vi tar en liten mer utdragen och seg variant. Från
början.
Högsta besöksrekord på bloggen för
året nådde vi redan i februari. Detta då det inte handlade om oss,
utan om alla andra. Eftersom vi valde att inte köra några
vintertävlingar så beslöt vi att åka och titta på alla snabba
Grupp E-åkare på den andra deltävlingen i cupen, Dan Anderssons
Minne i Grängesberg. Vi gjorde även ett reportage med bilder och
text som många verkade uppskatta.
Våren - en lång transportsträcka till hösten
Vi körde första tävlingen den 1 maj
med Frida i högerstolen, en sprint i Linköping. Tävlingen var
tänkt som ett genrep inför gruspremiären i Nybro 4 maj och tur var
det då vi upptäckte att motorn gick varm och vi tvingades bryta.
Dålig start på säsongen.
Den 4 maj väcktes jag klockan 03.00.
Detta för att jag hade ställt klockan på det och det var dags att
åka 25 starka mil till Nybro och köra tredje tävlingen i Grupp
E-cupen. Tävlingen var onotad och Roger i högerstolen och det hände
egentligen inget speciellt på den tävlingen, vi fortsatte på det
inslagna spåret. Alltså mediåkra insatser vilket resulterade i en
mediåker plats i resultatlistan. En sjätteplats i klassen och tolva
totalt. Ingen rolig början så vi hoppar direkt två veckor framåt.
Då var det dags att besöka metropolen Hällefors, en metropol jag
besökt många gånger då det är en riktigt bra och aktiv
motorsportort. Här skulle Frida och jag köra en tävling som bestod
av två sprintsträckor och två skogssträckor. Här inledde vi
starkt med att vara snabbast på den inledande sträckan i klassen
vilket resulterade i tre bonuspoäng. Sen halkade vi ner lite och
slutade fyra i klassen och tolva totalt igen.
Två veckor senare igen åkte jag och
Roger med familj till Flen för att enligt mig åka på Sveriges
roligaste vägar. Tyvärr är tävlingen kort men dock så roligt och
här bröts en viktig trend. Det regnade inte. Det gör det alltid
i Flen och på deras tävling Violsprinten. Det kändes som vi fick
in ett bra flyt men det blev en fjärdeplats i klassen och tia
totalt. Lite uppgivet men bara att ta nya tag.
På väg mot en total tiondeplats i Flen.
Foto: Joel Carlsson, JC Rallypics
29 juni. Då regnade det igen. Och då
var det rally igen. I Skillignaryd, roligt då vi aldrig kört där
och det är i Rogers hemmatrakter. Tävlingen blev lite konstig då
det skedde en olycka på långsträckan SS 2 som tvingades strykas.
Istället blev en lång service innan vi skulle avsluta med två
milsträckor. Svårt att finna rytmen och på SS 4 någon kilometer
in kör vi tokpunktering så då var den tävlingen körd vilket
resulterade i sistaplats i klassen och 22:a totalt.
Avslutade på bästa tänkbara sätt
Sommaruppehåll fram tills den 10
augusti då det var dags för rally i Värmland. Rally Killingen i
Kil. Fantastiskt roliga vägar och rolig tävling och efter halva
tävlingen öpnnade sig himlen och det blev såphalt. Detta gjorde
att det svängde ordentligt i resultatlistan, vi testade nog de
flesta placeringarna under tävlingen men slutade fyra i klassen och
åtta totalt. Det var en liten vändning på en trög vår.
Lite dikeskänning i regnigt Kil på SS4
Foto: Andreas Hultström, JC Rallypics
Två veckor senare skulle vi tillbaks till Flentrakten, Gnesta och Runt Mjölkpallen-Pokalen. Återigen Roger i högerstolen och fantastiskt roliga vägar även om vi inledde med att köra på ett gärde istället för på vägen efter en dum chickan mot slutet på sträckan. Sen kändes det som vi hade ett fint och bra tempo tävlingen igenom och det hade de flesta dock. Vi slutade femma i klassen och sjua totalt. Ett resultat vi ändå var nöjda med.
Gärdesbesök på SS 1 i Gnesta
Foto: Christer Moreau, Motorsport4sale
Incar från SS 1 Runt Mjölkpallen-Pokalen
Sista tävlingen i Grupp E-cupen
arrangerade Rönne MK i Askersund och anrika Rejmes-Svängen där
Roger och jag nu skulle göra allt vi kunde för att nå vårt mål.
Vi låg nu fyra i klassen i mästerskapet och hade en liten chans att
bli trea vilket var vårt mål för säsongen. Alltså topp tre, inte
just trea. Förutsättningarna var att vi fick bli sämst tvåa
samtidigt som Frida Axelsson inte fick bli bättre än femma. Vi
inledde med en publiksträcka och vårt mål var att vinna den för
att ta bonuspoäng det gjorde vi inte. Vi blev femma på sträckan
och det bli vi även på SS 2 även om vi nu klättrade upp till en
fjärdeplats. Frida låg dock före. SS 3, vi fortsatte med bra tempo
och hade nu en andratid på sträckan och i målet fick vi reda på
att vår konkurrent Frida olyckligt rullat och brutit. Vi låg nu på
en andraplats och hade allt i egna händer. Två sträckor kvar.
In action på SS 2 på Rejmes-Svängen.
Foto: Hans Edvarsson, Hans Edvarssons foto
Incar från SS 2 Rejmes-Svängen
Med det så nådde vi vårt mål att
bli trea i klassen i Cupen och totalt sjua. Mycket trivsamt. Efter
det avslutade Frida och jag med att köra en sprint i Laxå där vi
blev tvåa. Fridas första pokal. Grattis!
Med det vill jag tacka alla fantastiska
konkurrenter, kompisar, arrangörer, cupgeneraler, publik,
funktionärer, mekaniker, familj och rallybil för ett mycket roligt
och bra år.
Robin Svensson, en såkallad rallyförare
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar